Fiskproduktionen i fjällvatten är låg. Vattnen är relativt näringsfattigga och vattentemperaturen är låg. Perioden med högre vattentemperatur då fisken växer som bäst är kort. Beroende på typ av vatten och näringstillgång varierar fiskproduktionen i fjällvatten mellan 0,5-2,0 kg per hektar och år. För norrländska skogssjöar är fiskproduktionen något högre och ligger mellan 1-3 kg (*).

Fiskproduktionen i rinnande vatten är 2-3 gånger högre än i sjöar. För strömmande vatten i fjällen är fiskproduktionen mellan 1,5-3 kg per hektar och år. För strömvatten i skogsregionen är produktionen mellan 3-12 kg.

För att få ett långsiktigt bra fiske får uttaget av fisk inte överskrida den naturliga produktionen. Amerikanska undersökningar (*) indikerar att uttaget av fisk maximalt får vara mellan 20-50 % av den årliga produktionen om man vill bibehålla en bra storlek på fisken. Det är därmed mycket viktigt att regler om minimimått och antalet upptagna fiskar verkligen följs.

Nätfiske är i de flesta fjällvatten inte förenligt med ett långsiktigt och hållbart fiske. Det är endast de riktigt stora fjällsjöarna som har en tillräckligt stor fiskproduktion och därmed tål ett regelbundet nätfiske. Små sjöar tål kanske inte ens dagens fisketryck av sportfiskare. Speciellt pimpelfisket under vintern, då många sjöar lätt nås med snöskoter, beskattar en del fiskbestånd hårt.

De flesta fiskarter som är intressanta för sportfiske borde vara fredade under lekperioden. För närvarande är det endast öringen som är helt fredad i strömmande vatten under leken på hösten. I vissa vatten är också harren fredad under leken på våren. Harren är speciellt känslig för ett hårt fisketryck eftersom den leker först när den nått en längd av cirka 35 cm.

Fiskproduktion i sjöar
För enkelhetens skull har jag räknat med en fiskproduktion på 2 kg per hektar och år för samtliga sjöar. Sjöarna som tagits med i tabellen återfinns i och kring Laisdalen. De framräknade värdena är menade att ge en grov uppfattning om hur stort fiskuttag dessa sjöar tål.

(Namnet inom parantes anger lokala sjönamn)

Fiskproduktion i strömmande vatten
Fiskar kan vandra mellan sel och strömsträckor vilket försvårar beräkningen av fiskproduktionen. Det gäller att se till helheten i ett vattensystem som består av både sjöar, sel och strömsträckor.

I tabellen nedan har jag beräknat fiskproduktionen för en 1000 meter lång strömsträcka. För fjällvatten har jag valt 2 kg per hektar och år. För rinnande vatten i skogsregionen har jag valt 8 kg. De framräknade värdena är även här menade att ge en grov uppfattning om hur mycket fisk vi kan ta upp ur ett strömvatten.

Ur tabellen kan man utläsa att fiskproduktionen i en liten bäck eller fjälljokk är mycket liten. Om det finns sel eller sjöar har de en stor inverkan på fiskproduktionen och hur stort fiskuttag som vattensystemet tål. Viejeströmmen är ett sådant vatten där selen troligtvis står för en stor del av fiskproduktionen.

Nätfiske i selen i ett litet vattendrag medför att hela vattensystemet snabbt blir utfiskat. Ett frekvent pimpelfiske på vintern i dessa små sel kan vara lika skadligt som nätfiske. Av samma anledning kan man diskutera användandet av båt eller flytring i små strömvatten.

Strömvatten som varken har sjöar eller stora sel är mycket känsliga för ett hårt fisketryck. Övre Laisälven eller mellersta Dellikälven är sådana exempel.

För en stor älv som Laisälvens nedre del är inte heller fiskproduktionen speciellt hög. Även här bidrar troligtvis de stora selen till att höja fiskproduktionen totalt sett för älven.

(*) Samtliga uppgifter och referenser om vattnens fiskproduktion är hämtade ur Sportfiskarnas studieplan för Ekologisk Fiskevård. Studieplanen kan hämtas via internet på adressen:

http://www.sportfiskarna.se